Midnights bakgrund är lik Stormys, fast ännu värre.

Midnight fick bara vara i flocken tills han var 1 år. Som föl var han väldigt tuff och kaxig, helt olik sin bror. När han var drygt 1 år så blev han infångad för att tränas till fälttävlanshäst. Vid 2 års ålder var han knappt van vid att någon satt på honom men fick börja hoppa. Jag vet inte vad som hände på den första hopplektion, bara att han krashade i hindret med ryttare och fick massa rapp med spöt. Han är livrädd att hoppa bana och darrar varje gång vi närmar oss en bom.

Det gick inte heller så bra i dressyren. Han hade ett fantastisk steg och var väldigt duktig när han var koncentrad men han avskydde knopparna. Det ända han var bra på var terrängritt. Men med månader av hård hantering och rapp med spöt så satte även det käppar i hjulet. Tillslut så lämnades han i skogen för att han var "värdelös". När Midnight var 2 och ett halvt så hittades han i Valedaleskogen. Mager, skadad och all hans kämparglöd var borta.Veterinär tillkallades och sakta men säkert kom hans styrka tillbaka. När han nästan var 3 så hittade jag honom.

Som hingst är han väldigt olik sin bror. Hetsig, envis, sprallig och svårriden. Just nu försöker jag börja om hans utbildning. Ibland är han helt omöjlig och bara skenar och stegrar sig. Han har fått tillbaka lusten för terräng och även dressyr. Fast vi kommer aldrig tävla i dressyr. Han är även en naturbegåvning inom galopp. Western är han också rätt duktig på. Jag har vunnit Midnights förtroende och jag är övertygad att han skulle gå igenom eld och vatten för mig. Även om hans bakgrund är mörk så ser hans framtid ljusare ut än hos de flesta hästarna.